california
Jag är dödligt trött. Jag ska gå och lägga mig omgående. Jag förstår inte varför jag sover så kasst. Men jag skyller på könjöping och den dåliga dygnsrytm som existerar där. Idag i skolan var jag så trött att det kändes som en redig baksmälla. Det kan ha varit lördagens men jag tvivlar att den lurar så här länge. Nej jag var bara trött helt enkelt. Vaknade några gånger i natt med panik och kunde inte förstå varför jag sov, jag vet, det saknar logik. Idag vet jag varför man sover. Skoldagen har präglats av extrem ångest. Skolan. Dödar. Mig. Efter vetskapen om att jag har ännu mer att göra innan sommarlovet och rep inför konserten åkte jag till världens sötaste tjej och världens sötaste hundvalp och var ungefär utslagen, och hungrig. Det var lite homerstyle. "mmmmm, donuts....". Jag har som väntat inte gjort mer än att äta sen jag kom hem. Alltså jag har inte ätit hela tiden, sånt håller jag inte på med. Mat liksom. Nej, jag har legat förlamad på min säng då jag inte orkat göra annat. Jag tänker inte försöka börja plugga. Jag ska gå och lägga mig. Och justja, jag har inget jobb längre. Eller jag har snarare tagit en paus tills skolan är slut i alla fall. Och ironin dansar storslaget då jag egentligen började jobba för att få pengar till sommarn.
