ostagar
Jag vaknade i morse och förstod ingenting. Jag tror det är så det känns att vara död. Man förstår nog ingenting. Jag kom ändå fram till att jag inte var död. Och att jag inte skulle infinna mig i skolan någon gång under dagen. Klockan ett gick jag upp och sen dess har jag bott i drakarnas ålder. Och lite i verkligheten, som mest irriterat mig. Jag upptäckte ganska nyss att jag suttit och spelat dator i nästan nio timmar idag. Någon har lyckats med ett spel. Jag hade en tanke men nu är den borta, som vanligt när jag ska skriva. Först skriver jag något annat, sen glömmer jag bort det. Jag gillar inte individuellt val.
