germsofperfection

Det är fantastiskt hur mycket tristess, stress och ångest man stöter på, nu när det är sommarlov, eller livet. Men det kanske är lika bra att ha det nu, så det kanske tagit slut tills hösten kommer och skolan börjar och vi andra ska veta exakt vad vi ska göra med våra liv. För alla som tycker det känns hållbart, kör hårt. Men om man inte vill riskera att upptäcka att att det inte finns någon kvot för detta och att skolan ändå kommer bli dryg, eller riskera att stå där i höst utan en noga beräknad 65-årsplan, finns det andra saker att göra.
1. Gör något åt det
2. Vänta, men gilla det
Nu tappade jag tråden till motiveringen, men poängen är kvar. Det finns ingenting som säger att det kommer vara bättre någon annanstans och det vore bara dumt att förvänta sig det för då försvinner värdet i vart du är och vad du gör nu. Är du understimulerad så kom på vad du gillar att göra i första hand, för i det läget kommer inte dina vänners idéer att passa. Allt blir vad du gör det till. Det är schysst att vara ledig. Allt är ostigt.

Själv älskar jag att inte gör något, men det hindrar mig inte från att göra saker. Fast just nu är jag mest arg, min mamma är hemma, och jag förstår mig inte på människan. Hon är sådan martyr att hon undermedvetet påstår att hon uppfostrat mig fel bara för att jag inte har samma syn på hur världen fungerar, för att jag inte är intresserad av blommor, för att jag samlar på disk, för att jag i sådana här situationer gillar att överdriva. Lämnar man en son ensam hemma och gör spontanbesök, har man inte befogenhet att klaga på ställningarna.
Mindre arg, bra.